Författaren till ”En halv gul sol” är tillbaka! Denna gång
med en mer stillsam samhällsskildring om ganska vanliga människor. Men hon
lyckas klämma in tre kontinenter på de 600 sidorna och det är mycket folk som
passerar förbi.
I centrum står ändå Ifemelu och Obinze, ett förälskat par
och två studenter som drömmer om ett bättre liv. Nigeria styrs av en
militärjunta och studentlivet i Nigera bryts upp av strejker under 1990-talet.
Ifemelu lyckas få visum i USA och flyttar dit för att studera. Det är meningen
att Obinze ska komma efter, men han har inte samma tur.
Väl i USA gör Ifemelu den intressanta upptäckten att hon är
svart! Det har hon aldrig funderat över förut. Hon startar en blogg för att skriva
om sina betraktelser kring USA och rasfrågor, en blogg som snabbt får ett stort
antal läsare. Hon hämtar inspiration till sina texter från bl.a sitt extrajobb
som barnflicka i en vit, rik familj, från sina olika pojkvänner och från sina
afrikanska bekanta som liksom hon flyttat till USA.
Pojkvänner ja. Väl i USA bryter Ifemelu kontakten med
Obinze, halvt om halvt medvetet. Obinze är förtvivlad. Terrorattacken i New
York har förstört hans förutsättningar för att bli insläppt i USA och han får
nöja sig med England istället. Där lever han på falska papper, han misslyckas
med ett uppgjort äktenskap och han blir utslängd ur landet i handbojor. Tillbaka
i Nigeria så vänder det för Obinze. Rätt kontakter gör honom till en av
Nigerias rikaste män, han gifter sig med en vacker foglig kvinna och de får en
dotter.
Så bestämmer sig Ifemelu för att flytta hem till Nigeria
igen. Hon lyckas få ett jobb på en tidning, men hon vill skriva på sitt sätt om Nigeria, med ögon utifrån. Obinze då? 15 år har gått, men
längtan är stor hos både Ifemelu och Obinze…
En tjock bok som nog hade vunnit på att inte vara så pratig.
Men ändå härlig, lättläst läsning. Det sägs ju att ”att läsa är att resa” och
det stämmer verkligen i det här fallet. Betyg?
Ganska högt, en fyra av fem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar