Paula, Isabel Allende

När Isabels Allendes dotter Paula blir sjuk i porfyri och hamnar i koma, finns hennes mamma vid hennes sjukbädd och väntar på att Paula ska vakna upp. Under tiden börjar Isabel skriva ner sin släkts historia. Tanken är att Paula ska få boken när hon vaknar. Men det gör hon inte, efter månader i koma dör Paula endast 28 år gammal.

Boken Paula kom ut i Sverige 1995. Jag har inte vågat ta mig an den förrän nu. Det är tungt att läsa sorgliga böcker och visst är det mycket sorg. Isabel Allende beskriver uttrycksfullt hur det är att se sitt barn tyna bort och dö i en obotlig sjukdom. Boken är personlig och självutlämnande. Det är som att själv få vara med hemma hos Allendes familj under denna svåra tid.

Samtidigt är det en biografi med mycket värme och ett stycke historia från en person som levt ett fascinerande liv och själv befunnit sig i händelsernas centrum. Allende kommer från Chile men har under sin uppväxt och i sitt vuxna liv bort i många olika länder; Libanon, Bolivia, Venezuela, USA… Vi får bl.a. inblick i hur det var att leva i ett Chile styrt av militärjuntan och Augusto Pinochet. Vi får också veta hur det kom sig att Isabel Allende blev författare och hur hon fick idéerna till sina första romaner.

Sammanfattningsvis så är Isabel Allende en av mina absoluta favoritförfattare. Jag tycker hon är fantastisk. Om man inte läst henne förut så kan Paula vara en bra början, just eftersom vi här får veta mycket om Allende och hennes bakgrund. 

Paula, Norstedts förlag 1995